Sverige har aktivt motarbetat en lång rad av EU-kommissionens förslag för stärkt miljöhänsyn i skogen, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén. Bild: Getty Images.
Sverige bromsar EU:s miljöarbete
Vi uppmanar regeringen att agera för att återupprätta Sveriges tidigare goda miljörykte, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén. Naturskyddsföreningens ordförande och generalsekreterare tycker att regeringen ska se till att tempot hålls uppe under det svenska EU-ordförandeskapet.
Den 1 januari tog Sverige över som ordförande i EU. Med bara ett år kvar till nästa EU-val är det många lagförslag som ska förhandlas för att bli verklighet innan en ny EU-kommission och ett nytt EU-parlament tar plats i Bryssel 2024.
Tempot inom den europeiska klimat- och miljöpolitiken är högt och under det svenska ordförandeskapet kommer flera angelägna miljölagstiftningar att förhandlas. Den svenska regeringen säger sig ha höga klimat- och miljöambitioner, men från många håll uttrycks det oro inför att Sverige tar över ordförandeklubban.
Sveriges goda miljörykte har kraftigt naggats i kanten då vi de senaste åren har agerat bromskloss, urvattnat och motarbetat flera viktiga strategier och lagstiftningar på miljöområdet.
Knappt hade ordförandeklubban passerat den svenska gränsen förrän den rekordstora licensjakten på varg inleddes, en jakt som hotar populationens framtid och som väcker frågor och funderingar runt om i Europa. Den 2 januari påbörjades jakten på 75 vargar, vilket motsvarar över 16 procent av vargstammen.
Vargens status är enligt Artdatabanken starkt hotad och nyligen slog Europarådet fast att vargen även i framtiden ska omgärdas av ett strikt skydd. Beslutet om licensjakten går tvärs emot den linjen och bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv. Det kan resultera i böter i mångmiljonklassen.
Sverige har aktivt motarbetat en lång rad av EU:s förslag för stärkt miljöhänsyn i skogen. Det svenska ordförandeskapet kommer att inleda diskussioner kring lagstiftning för skogsövervakning och strategiska skogsplaner.
Detta är lagstiftning som Sverige motsatt sig, trots att EU-kommissionens förslag är nödvändigt för klimatpolitiken, arbetet med natur- och artskydd och för att kunna säkerställa motståndskraftiga skogar.
Regeringen och en riksdagsmajoritet har också tagit ställning mot en förordning om att restaurera 20 procent av land och 20 procent hav inom EU till år 2030. Förordningen ska förhandlas under det svenska ordförandeskapet och är oerhört viktig, eftersom naturkrisen gått så långt att det inte räcker med skydd av enbart sådan natur som redan har höga naturvärden.
Motståndet är även stort mot EU-kommissionens förslag om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Det är olyckligt, eftersom användningen av kemiska bekämpningsmedel måste minska för att stoppa den alarmerande förlusten av biologisk mångfald i Europa, och därmed även säkra den långsiktiga livsmedelsförsörjningen.
Många europeiska företag finns på marknader där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Nu förhandlas en historisk lagstiftning för företags ansvar i verksamhet som bedrivs även utanför EU:s gränser.
Den svenska regeringen har velat stoppa den del av förslaget som innebär ett juridiskt ansvar för företagen, så att de hålls ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på klimat och miljö. Sverige har verkat för att helt ta bort möjligheten för de drabbade att kunna utkräva ansvar.
Vi uppmanar regeringen att styra om och agera för att återupprätta Sveriges tidigare goda miljörykte. Regeringen måste säkerställa att tempot hålls uppe under det svenska ordförandeskapet, så att viktiga lagstiftningar för klimat och miljö kan bli verklighet.
