Tidigare kriser som världskrig och pandemier har visat att vi har förmåga att ställa om snabbt. Nu är det dags att vi ser samma snabba omställning för klimatet, menar artikelförfattarna.
”Vi är beredda att rösta på politiker som tar klimatkrisen på allvar”
Inför valet i Sverige senare i år krävs beslutsamma och ansvarsfulla politiker som är beredda att genomföra genomgripande förändringar för att de löften som gavs i klimatavtalet 2015 ska drivas igenom. Det skriver musikern Mårten Falk, tillsammans med närmare 300 andra undertecknare.
FN kallar klimatkrisen för det största hotet i mänsklighetens historia. Det nu pågående World Economic Forum, i Davos, Schweiz, har listat klimatet och människans miljöförstörelse som vår tids största hot.
En enad forskarkår varnar för en total kollaps av den mänskliga civilisationen till följd av klimatförändringarna. Ändå går omställningen så långsamt.
Tidigare kriser som världskrig och pandemier har visat att vi har förmåga att ställa om snabbt och att vi till detta har enorma ekonomiska resurser till vårt förfogande. Inför klimatkrisen har vi haft decennier på oss att agera och vi vet vad vi behöver göra och hur vi ska göra det.
I år är det valår i Sverige och vi som enskilda medborgare har möjlighet att påverka. Många av oss vill ha en radikal förändring för att möta utmaningarna.
Krav till politikerna
Vi som skriver under denna artikel är beredda att rösta på de partier som visar att de tar krisen på allvar. Vi skulle även önska att en grupp av ansvarsfulla politiker lämnar identitetspolitiken och går ihop i en stark koalition för att snabbt och beslutsamt driva igenom den genomgripande omställning av samhället som krävs för att leva upp till de löften som gavs redan i klimatavtalet i Paris 2015.
Här är en lista på tio krav vi har på de politiker som vill ha våra röster:
1. Upphör med alla subventioner till fossila bränslen. Dessa subventioner uppgår, enligt bland annat Dagens Nyheter och Naturskyddsföreningen, till över 30 miljarder kronor vilket är dubbelt så mycket som regeringens klimat- och miljöbudget.
2. Hjälp skogs- och jordbruket att ställa om till klimatneutrala metoder. Svenskt jordbruk står för 15 procent att landets totala utsläpp – med modernare metoder skulle jordbruket kunna bli klimatpositivt och därmed vara en tillgång i stället för en belastning för klimatmålen. Svenskt hyggesbruk medför i dag stora utsläpp. Med ekosystembaserade metoder skulle skogen i stället kunna bli en viktig kolsänka som hjälper oss att minska koldioxidhalten i atmosfären.
3. Hjälp folk på landsbygden att ställa om till fossilfritt resande genom en upprustning och utbyggnad av en pålitlig järnväg – i dag gör risken för inställda tåg och förseningar att folk föredrar bilen. Bygg även ut kollektivtrafik i glesbygden och förenkla för människor att välja detta alternativ. Bygg cykelbanor i hela landet. Varannan bilresa i Sverige är kortare än 5 kilometer, på den sträckan är tidsbesparingen med bil minimal, men på många orter i landet gör smala landsvägar utan vägren att cykling är förenat med stora risker.
4. Mer stöd till installation av solceller på företagslokaler och privatbostäder – solceller är fortfarande en ekonomisk omöjlighet för många. Installera även solceller på alla offentliga byggnader. Varje solcellsanläggning som tas i bruk är viktig i kampen för att få ned utsläppen som den ökande elförbrukningen medför.
5. Stöd byggindustrins klimatomställning så att traditionell cement fasas ut som material till förmån för alternativa byggmaterial. Byggsektorn står i dag för runt 20 procent av Sveriges utsläpp, det är därför ett högt prioriterat område där det behövs både morot och piska för att snabba på utvecklingen.
6. Fasa ut användningen av fossil plast genom förbud och subventioner. Det finns i dag mängder av alternativ med plast gjord på nedbrytbara biomaterial.
7. Inför klimattullar på alla icke-klimatcertifierade varor. En stor del av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp kommer från varor tillverkade utanför landets gränser. För att uppfylla Sveriges åtaganden i Parisavtalet måste svenskarnas konsumtionsbaserade klimatutsläpp minskas från nio till ett ton per person och år – senast till år 2030. Detta är ett omöjligt beting för den enskilde och staten måste hjälpa till.
8. Om utsläppen från svenskarnas konsumtion ska sänkas med nästan 90 procent till år 2030 behövs fler och större åtgärder. Vi vill ha märkning av produkters livslängd, krav på förlängda garantier, krav på uppgraderingsbara produkter, ökad möjlighet till reparation och underhåll (möjligen genom skattelättnader och liknande stöd för den typen av verksamhet), krav på att produkter ska kunna återvinnas, återtagas och återanvändas.
9. Svenska folkets klimatpåverkan från flyget (inrikes och utrikes) står för lika stora utsläpp som hela landets personbilstrafik. Detta är ett enormt problem som måste lösas genom i första hand minskat flygande med hjälp av kraftigt höjd flygskatt och upprustning av tågtrafiken och i andra hand via stöd till utvecklande av fossilfritt flyg.
10. Slutligen vårt mest radikala krav: koldioxidransonering. Om man verkligen tar in det som experter och organisationer såsom FN och World Economic Forum larmar om så är detta helt rimligt. Accepterar vi det faktum att vi står inför den största krisen i mänsklighetens historia och att vi har mindre än åtta år på oss att sänka våra utsläpp dramatiskt så framstår individuell koldioxidransonering som både logiskt och inte minst rättvist.
Vi vet hur stor koldioxidbudgeten är och vi vet hur mycket av denna budget var och en av oss har att röra sig med. Det rimliga vore då att se till att vi inte överskrider denna budget.
Mårten Falk, musiker
Artikeln har undertecknats av ytterligare 280 personer på mittskifte.org
Det här är en debattartikel i syfte att skapa debatt i en aktuell fråga. Vill du svara artikelförfattarna eller skriva ett eget debattinlägg? Kontakta chefredaktör Erik Halkjaer.
