Det är svårt att se en flugsnappare i ögonen. Den sitter sällan stilla, och om man för en sekund ändå lyckas möta den ansikte mot ansikte är det inte ögonen utan fläcken i pannan som fångar blicken och blir synfältets medelpunkt.
Åke Holm i Hamburgsund använder salt sill för att locka ut havskräftorna ur gångarna i bottenleran. Men de blir färre och färre. ”Döda havet”, säger han.
Om den svenska fjällryggen har en svanskota, så är det nog Tandövarden. Sveriges sydligaste fjäll ligger i höjd med Gävle. Jan Sundfeldt har följt mjuka stigar till toppen, 774,5 meter över havet.
Det går ett doftspår genom Kerstin Ekmans författarskap. En vittring som må bli svagare i vissa böcker, men som alltid kommer tillbaka. Det luktar skog.
Först som sist: det är inte korna som är galna. Det var inte deras påhitt att äta mjöl av döda artfränder eller åka lastbil kors och tvärs genom Europa.
Tio blandade blommor för en femtiolapp. Röda rosor, gula gerbera, vita nejlikor och orkidéer som kommit hit med lastbil från de holländska blomsterauktionerna. De är fläckfria. Perfekta. Men den kemiskt framdrivna blomman är en industriprodukt som skadar vår miljö och hälsan hos odlarna.
Azurman Yildiz besprutar och beskär rosor. Det har han gjort ända sedan han kom till Holland för 17 år sedan. Huvudvärken och hudutslagen oroar honom. Men han vågar inte protestera.
Nu satsar staten hundratals friska miljoner för att skydda värdefulla skogar. Tempot höjs, men länen jobbar fortfarande för långsamt för att målet ska nås. I några län går det rent av långsammare än förr. Värst är det på Gotland.
Svensk miljöpolitik är toppstyrd och starkt inriktad på tekniska lösningar. Den ger inget utrymme för engagerade medborgare. Därför minskar miljöengagemanget trots att miljökrisen förvärras, menar statsvetaren Victor Galaz R och miljöpartisten Jerker Thorsell.
En tysk vän berättade att galna-ko-sjukan har chockat människor i Europa och fått dem att fundera över sina osäkra liv. Vi blir mer och mer beroende av storskaliga system – till exempel den så kallade marknadsekonomin, som gör att vi inte längre vet var eller hur vår mat produceras.
