Utgåva 3-2001

När Sveriges Natur provkörde utombordare blev vattnet i testbassängen en stinkande soppa redan efter en kvart. I verkligheten hamnar skiten i våra sjöar och kusthav. 15000 ton kolväten, varje sommar. Bland annat.

Klimatförändringen är ett hot. Men ett hot som kan vändas och ge positiva effekter. Det tror Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Om klimathotet blir verklighet kommer den jord Khushi Kabir strider för att dränkas. Sjuttio miljoner människor skulle bli miljöflyktingar. Hon avfärdar i-ländernas klimatpolitik med ett ord. Omoralisk.

1999 gav fossila bränslen i el- och värmeverk sju miljoner ton koldioxid i utsläpp. Det är en åttondel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Ledande utsläppare var Västerås, Stockholm och Uppsala.

Samtidigt som förhandlingsdelegationerna letar kryphål och nationella fördelar tas det krafttag på lokal nivå. Växjö har fått ned utsläppen med 20 procent på sju år. Siffror som får den svenska klimatkommitténs förslag om två procent till år 2010 att se futtigt ut.

Miljörörelsen i USA satsade sju miljoner dollar i kampanjbidrag i höstens val. Gas- och oljeindustrin pumpade in sextiofem miljoner. Nu byter USA kurs och kliver av från klimatförhandlingarna.

Sverige är världsmästare på gemensamt genomförande. Frågan är om vi ska vara stolta över det. Ett klimatpolitiskt kryphål, menar kritikerna. Bistånd för miljöanpassad utveckling, säger förespråkarna.

Tar skogen upp dubbelt så mycket koldioxid som vi släpper ut, eller bara hälften? Osäkerheten är stor. Forskarna är bara överens om en sak. Det är ingen lösning att lagra koldioxid i skog – bara ett sätt att vinna tid.

I höstas slutade det i sammanbrott. Sedan dess har temperaturen i klimatförhandlingarna sjunkit flera grader. Inför Bonnmötet i juli är det frostigare än någonsin, samtidigt som prognoserna om global uppvärmning blir allt säkrare.