Utgåva 4-2012

Snart släpper staten kontrollen över 80 procent av sveriges nationalparksyta. Sexton stormiga år efter att världsarvet Laponia bildades tar en gemensam förvaltning med samisk majoritet över.

Liarna går över Hörjelgårdens stubbskottsäng en sommardag. Det krävs ideella krafttag för att bibehålla det unika 1700-talslandskapet.

Har du sett någon igelkott i sommar? På allt fler håll har kottarna nära nog försvunnit, med undantag för en och annan som sökt skydd i villakvarteren. Så städa inte för noga i trädgården, spara några lövhögar och buskar åt det taggiga trollet.

Det kan börja med svälten i Afrika och sluta med ett engagemang för sällsynta blommor. Eller tvärtom. Vägen till ett miljöengagemang ser olika ut. Här berättar några miljövänner om vad som tände gnistan från början.

Det blev helt fel i en passus av intervjun med miljöforskaren Johan Rockström i senaste numret av Sveriges Natur.

Går det att slippa kalhyggen och ändå bruka skogen med lönsamhet? Skogsbonden Bonnie Nilzon i Dalarna är en av föregångarna för hyggesfritt skogsbruk.

Utsläppen av växthusgaser ligger i Sverige kring 20 miljoner ton. Företagen inom utsläppshandeln får nästa år en övertilldelning av utsläppsrätter på tio miljoner ton – en mångmiljardgåva till industrin.

Eva-Lena Neiman har valt böcker om humlor och svampar – arter hon känner en alldeles särskild ömhet för.

I somras fick Nordkalk klartecken för sitt nya kalkbrott vid Bunge på norra Gotland. Domslutet väckte stora protester och nu ockuperar Fältbiologerna marken där täkten ska ligga. Ärendet har överklagats till Högsta domstolen och försök görs att få EU-domstolen att ta sig an ärendet.