Utgåva 5-2014

Världen över hotas ekosystem och urfolks rättigheter när plantager breder ut sig. I Borneos del-stat Sarawak satsar urfolken med framgång på sagopalmer i stället oljepalmer.

Regnskogen, floden och småskaligt jordbruk. Urfolken i Borneos inland har levt nära naturen i årtusenden. Nu kämpar de för att få behålla rätten till sina traditionella marker, annars kan de inte överleva och världen förlorar värdefull regnskog.

Världens största mangroveskog, Sundarbans i Bangladesh, hotas av klimatförändringar och skövling. De människor som är beroende av skogen för sin överlevnad försöker nu organisera sig för att rädda mangroven.

Viljan att beröra och att visa den kvarvarande skönheten på vår sargade planet är drivkraften för Mattias Klum i hans tålamodsprövande väntan på den perfekta naturbilden.

Naturskyddsföreningen samarbetar med en rad organisationer i Syd som stöttar urfolk och lokalsamhällen i deras kamp för markrättigheter och kontroll över naturresurser. Här är några exempel.

Mänskliga rättigheter väger lätt när Kenya storsatsar på vulkanisk energi i urfolket massajernas områden. Pengarna kommer bland annat från klimatprojekt (CDM), där Göteborg Energi finns bland investerarna. Utsläppsminskningar i Kenya används för att klimatkompensera svensk fjärrvärme.

VAD ÄR DET som gör att indianhövdingar i Amazonas kan recitera paragrafer ur en FN-konvention utantill? Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk från ILO, International Labour Organisation, även känd som ILO 169, tillkom 1989 och har ratificerats av 22 länder. Konventionens krav har också i de flesta fall förts in i nationell lagstiftning.

Traditionerna dukar gradvis under för det moderna livet i Samwel Naikadas massajby. Men arvet att skydda skog och djurliv tänker han aldrig släppa – det följer med när han deltar i globala klimatförhandlingar.
Detta är ett bonusmaterial, en längre version på porträttartikeln i pappersmagasinet Sveriges Natur. Link to english translation at the end of the text.

Traditionerna dukar gradvis under för det moderna livet i Samwel Naikadas massajby. Men arvet att skydda skog och djurliv tänker han aldrig släppa – det följer med när han deltar i globala klimatförhandlingar.

BAKOM SCENEN * Med en mörk kavaj skulle Gimbur Pandikan utan vidare platsa på ett bankkontor i New York. En välhållen man i Ray-ban-glasögon. Men detta är en man som mer eller mindre dagligen umgås med regnskogens andar, också de riktigt svarta. Med sina 84 år och funktionen som schaman har han en tung ställning i byn Alab Lanas på Borneo.